- Ni var snabba den här gången!
Vi har två vinnare och ett svar på gåtan redan idag - det är Christer och Gunilla Palmborg
som skriver så här: "Hej, vi tror att det är en Sofreh/Brödduk. Den borde komma från gräns-
området Iran-Afghanistan. Det är en kelim ev med applikationer och stammen bör vara Beluch"
- Grattis Gunilla och Christer!
* * *
- Det är inte lätt med såna här textilier, så idag (10/3) har vi efter uppmaning modifierat
texten här nedanför lite grann:
- Det stämmer att det är en sofreh - i alla fall nästan - ett specialfall av sofreh, skulle man
kunna säga. Vävnaden kallas ruh korssi, vilket innebär att den är gjord för att läggas över
ett slags lågt bord, som man sitter vid på golvet. Man placerar en värmekälla, ursprungligen
ett kärl med glödande kol i, under det och sedan täcks bordet med filtar eller täcken och
överst lägger man ruh korssin. Sedan stoppar man in fötterna och benen i värmen under den.
Härligt!
Namnet, (som är persiska), syftar alltså på användningen - ruh betyder yta, utsida, alltså
något man täcker med och korssi betecknar bordet, ställningen eller vad det nu är för en
låg möbel som man ställer värmekällan under. Enligt vissa heter vävnaden sofreh-ye-ru-korssi.
Alltså "Sofreh-att-täcka-kaminen-med". Sofreh för olika ändamål har olika format men en
ru korssi är alltid mer eller mindre kvadratisk.
Detta exemplar har ett slätvävt mittfält i inslagsrips med spridda motiv i snärjväv.
Bårderna är knutna med asymmetrisk knut som är öppen åt vänster och avslutningarna
med viggmönster är också slätväv. Många iranska nomadstammar använder ru korssi.
De turkmenska folken gör det inte. Vårt exemplar är vävt och knutet av balucher och
kommer med all sannolikhet från Khorasan i nordöstra Iran.
*
Efter den här harangen säger kanske någon observant människa: "Jamen - vad är egentligen
en sofreh, då??"
För att försöka sig på en sammanfattning skulle man kanske kunna säga såhär:
Sofreh är en mindre vävnad av mestadels slätväv i någon form, som används av nomadkvinnor
i hushållet. En Sofreh-ye-ardi används som underlag vid bakning, en sofreh-ye-nan-pazi packar
man sedan in det färdiga brödet i, och en sofreh dastarkhan, (som lär vara ett afghanskt namn),
breder man slutligen ut och dukar upp måltiden på. Dessutom finns en speciell ”ceremoni-sofreh”,
som kallas sofreh-ye-aqd och som brudparet sitter vid under vigseln. Där läggs bl a den heliga
skriften.
Av de här fyra sorterna är den man äter på, sofreh dastarkhan, den som alltid är rektangulär.
De övriga tre är så gott som kvadratiska.
- Hur var det då med ruh korssin - är den verkligen ett specialfall av sofreh som vi påstår här??
Svaret beror på vem man frågar. Och möjligen vem som väver. Det finns ruh korssi som är små
som vår. De liknar kvadratiska sofreh i formatet. Det finns till och med ett namn, sofreh-ye-ruh-korssi,
som antyder att de skulle höra till sofreh-familjen. Men alla håller inte med om det.
Slutligen finns det ruh korssi, som är stora som dubbelsängstäcken och som förstås har ett
helt annat ursprung...
Så svaret på frågan blir väl "Nja...."
Åtminstone tills vi vet vad själva ordet sofreh faktiskt betyder.
*
Nu har det gått en dag till - och nu vet vi att sofreh kommer från arabiskans as-sufrah,
som betyder "matbord" och att ordet sofreh i nutida persiska kan översättas med "dukat bord".
Om ruh korssin kan man då möjligen säga, att den egentligen inte är en sofreh - eftersom den
inte har med ätande att göra - men att den ibland är intill förväxling lik en kvadratisk sofreh.
Bara något större. Till exempel vår här...
- Nu är det bäst att sluta innan det här blir alldeles förvirrat - och förvirrande!
Vad är det här för slags föremål?
Från vilket geografiskt område kommer det?
Vad kan man säga om tekniken?
Vem har knutit?
Mått: 115 x 120 cm.