Besök oss gärna
på Facebook
 
Back 

Tidigare program

Minimera

 

 

Igår gjorde vi det första försöket med "Torsdagsklubben i direktsändning". 

Rafael Hassan föreläste om knutar åt alla håll och kanter och vi fem ivriga deltagare
i lokalen, utgjorde studiopubliken. Samtidigt deltog ett antal medlemmar hemifrån,
genom Teams. Det är snabbt och enkelt: De fick en länk per mejl av Annika och gick
via den rätt in i det digitala mötet. Hemifrån kunde de sedan se och höra Ralf i realtid.
Efter föredraget fanns det plats för frågor och diskussion. Då var det också möjligt för
dem, som satt hemma i soffan, att ställa frågor och delta i diskussionen. 

Hur gick det då? På många sätt bra! Även om vi i studiopubliken var lite odiciplinerade
och ställde frågor under föredraget och babblade i mun på föredragshållaren och
varandra och sedan förde en del av diskussionen utanför kamerabilden...
Men sådant är ovana! Vi rodnar och ber om ursäkt! Nästa gång vet vi bättre. 

Hela evenemanget klarades med hjälp av den utrustning som stod till buds - en mobiltelefon. 
Hade vi haft en större skärm, så kunde vi i "studion" ha sett mer av er, som var hemma. 
Vi hade gillat att få prata med er också - och eftersom ni ju inte kunde klappa mattorna
så som vi gjorde, så kunde vi ha berättat för er hur de kändes... Och det hade varit kul
om flera av er hade kommenterat och ställt frågor... Men det är ovana. Vi lär oss! Allihop.  

Förutom Herr Hassan, fanns två absoluta nyckelpersoner i sammanhanget: 
Vår eminenta Annika, som skötte "sändningen", dvs organiserade det digitala mötet
och agerade kameraman, samt alltid lika hängivna Torbjörn från JP Willborg, som upplät
lokalen och hade plockat fram mattorna vi tittade på men diskret höll sig i bakgrunden. 
Stort tack till er båda!

 

För er som inte var med, kommer här stommen i Ralfs föredrag i skrift. 
Läs och begrunda! 


                                                     * 

1. SORTER AV MATTOR, SORTER AV KNUTAR OCH ATT KÄNNA IGEN DEM

Knutna mattyper. 
Vilka olika knutna mattor förkommer? Orientaliska inkl. tülü m fl. Tunisiska, algeriska
och marockanska beduin- och berbermattor. Ryor, flossor.

De olika knutarna. 
Symmetriska: Ghiordes- eller turkisk knut, samt så kallad spansk knut (bara i Spanien
och i gamla fragment från Östturkestan och Egypten). 
Asymmetriska: senneh- eller persisk knut, tibetansk ”Sennehloop” (bara i Tibet). 
Juftiknutar (Latknutar): Symmetrisk eller asymmetrisk knut runt fyra varptrådar 
istället för två. 
Dessa ”fuskknutar” innebär att man sparar tid vid knytningen och mattan 
innehåller endast hälften så mycket garn i luggen vilket innebär försämrad hållbarhet. 
”Sennehloop” är, om man ser ett tvärsnitt genom den, en asymmetrisk juftiknut (över 4
varptrådar) som sedan, på samma rad, förskjuts två varptrådar i sidled. Lite som snärjväv,
fyra framåt och två tillbaka osv.

Symmetrisk. och asymmetrisk knut kan ”luta” både åt höger och åt vänster beroende
på knuttyp och om det är oskiktad eller skiktad varp. 

I dag förekommer i stort sätt endast 3 olika grundknutar och på några av dem ett antal
variationer.

Varpen 
Oskiktad varp: När man lägger upp varpen i väv-/knytstolen ligger alla varptrådar i ett
skikt. Varptrådarna hålls på plats av inslagen/skotten som för det mesta läggs in efter
varje knutrad. Skotten går runt kanterna och tillbaka och ser alltså till att bredden på
mattan inte ökar eller minskar.

Skiktad varp: Spänner man en inslagstråd så skiktas automatiskt varpen, dvs varptrådarna
får ”maka på sig” för att släppa fram inslaget. Då säger man att varpen blir deplacerad.
Ett mycket spänt inslag kräver ytterligare ett eller två lösa inslag för att hålla ihop strukturen.
Ju tätare varptrådarna ligger och ju spändare inslaget är, desto större deplacement har vi.
Här påverkar även garntjockleken.

Om man använder ett så tjockt knutgarn att det helt enkelt inte får plats då måste varpen 
skikta sig. Detta ser man ibland som en lite tjockare vall på enkla nomad eller bymattor
när man "tar vad man har", i detta fall olika garnlotter som kan skilja mycket i tjocklek 
eftersom de är handspunna.

Hur kan man se vilken knut det är? 
Vik mattan parallellt med fransen och titta ner mellan två knutrader. Där ser man knuten
och även antalet inslagstrådar/skott. De flesta knutar knyts runt två varptrådar. Symmetrisk
knut är slingad runt båda varptrådarna. Båda trådändarna kommer upp emellan de två
varptrådarna. Asymmetrisk knut är slingad runt en varptråd och halvt slingad runt nästa.
Den ena trådänden kommer upp mellan varptrådarna den andra till vänster eller till höger om,
beroende på om knuten är öppen till vänster eller till höger.

Skillnad mellan knutar på oskiktad varp och skiktad eller deplacerad varp. 
Titta på baksidan. Vertikala ”enkelränder” i en färg visar att mattan är knuten på skiktad varp,
(titta vid bårderna). Om den är knuten på oskiktad varp finns bara vertikala dubbelränder.
Detta beror på att varje knut (i normala fall) är knuten (slingad) runt två varptrådar.

Vid kraftigt skiktad varp syns bara den ena varptråden på baksidan, alltså bara halva knuten:
Alltså enkelränder.
Vid oskiktad varp syns bägge varptrådarna, alltså hela knuten: Alltså dubbelränder.

När varpen skiktas kommer varannan varptråd ligga i det undre och varannan i det övre skiktet.
Knuten sitter alltså vriden mellan de två varptrådarna. I bland högervänd, ibland vänstervänd,
beroende på hur den hamnar i förhållande till skiktningen.
På baksidan ser man vid lågt deplacement tydliga fåror. Ju större deplacement desto
djupare fåror mellan varptrådarna ända tills fårorna helt sluts och förvinner.

Om varpen är kraftigt deplacerad, kanske 90 grader, kan det vara mycket svårt att se
om det är symmetrisk eller asymmetrisk knut. I båda fallen kommer luggen upp vid sidan
av de två varptrådarna.

 

2. HUR HAR MAN KNUTIT – FÖR LÄNGE SEN OCH SENARE – I OLIKA OMRÅDEN? 
Kort om historiska mattor: Spanien, Egypten, Syrien, Turkiet, Iran, Indien, Östturkestan 
och Pazyrykmattan och om mattknytningsvärlden i sin helhet.

De äldsta bevarade mattorna i några områden: 
Spanien (14–1500-tal), spansk knut.
I Egypten (7–1100-tal) har hittats mattor med lugg men utan knutar, (uppskurna öglor). 
Mamlukmattor, Egypten (14–1500-tal), asymmetrisk knut (öppen höger?)
Alla tidiga anatoliska fragment (12- och 1300-tal) symmetrisk knut runt två varptrådar. 
Marbymattan, Turkiet (1400-tal) också knuten med symmetrisk knut på översidan men
med asymmetrisk på undersidan. 
Persien (14–1500-tal), framförallt asymm. ötv. 
Mogulmattor, Indien (15–1600-tal) asymm. ötv. 
Lou-Lan, Östturkestan, (3–400-tal) fragment, knut runt en varptråd. (sk spansk knut) 
Pazyrykmattan, (400-tal f Kr) symm på oskiktad varp.

Var i hela världen knyts mattor, vilka typer (Atelje-/fabriks-/verkstads-, by- och nomadmattor)
Och vilken knut använder man där? 
Nordafrika (Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten): By-, verkst-. Sym, Asymm ötv, öth, Berber-
knut (liknar spansk knut men runt två varptrådar) 
Europa: I länder som stod under ottomanskt styre (Bulgarien, Grekland, Rumänien, före detta 
Jugoslavien. By-, verkst-. Symm
Turkiet/Anatolien: Alla typer. Symm. 
Mellanöstern (Syrien, Irak, framförallt kurdisk, ev. någon turkmensk knytning): Symm. 
Kaukasus: Överallt? Alla typer. Symm
Iran: Överallt, alla typer. Alla varianter av knutar (utom spansk och tibetansk). 
Afghanistan: Alla typer, framförallt i norra och västra delarna. Asymm. öth och hos Balucher ötv
Indien, Pakistan i moghultradition: Ingen by- eller nomadknytning. Asymm. ötv.
Kanske någon baluchisk knytning i Pakistan. 
Tibet, Nepal, Indien i tibetansk tradition: verkstads- och nomad-. Tibetansk ”knut” 
Östturkestan: alla typer. Asymm. ötv. 
Mongoliet: Troligtvis en viss nomadproduktion. Trol. asymm. Trol ötv 
Inre Mongoliet: Mest verkstäder men kanske också en viss del nomadknytning. Asymm. ötv 
Kina: I stort sett bara atelje/fabriksknytning. Asymm. ötv 

Turkmenistan m fl centralasiatiska stater (Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan):
Lite här och var. Alla varianter av knutar (utom spansk och tibetansk). 
Kazaker knyter symm samt asymm både ötv och öth  
Kirgizer knyter symm samt asymm både ötv och öth  
Karakalpaker knyter symm samt asymm öth 
Uzbeker knyter symm samt asymm både ötv och öth 
Turkmener knyter både symm och asymm knut ötv och öth.

Turkmenska mattor: vissa stammar använder bara en sorts knut (t ex Teke, Salor, Saryk)
men andra använder både öth och ötv (Ersari/Beshir, Chodor) och öth och symm (Yomut).
I turkmenska mattor knutna med asymmetrisk knut finns ibland några rader av symmetriska
knutar utmed långsidorna. Troligtvis för stabilitetens skull. Teke t ex har ofta några rader
symmetriska knutar ute i kanterna.

En Yomutensi jag tidigare ägde hade en mittbena: Två knytare, den ena vänsterhänt och
den andra högerhänt hade knutit varsin hälft.

Tältband: Alla turkmenstammar verkar knyta symmetrisk knut i tältband, även Teke och Salor.
Det är intressant att alla stammar här enas om samma teknik.

 

3. AVVIKELSER AV OLIKA SLAG: 
Knyts alla turkiska mattor med symmetrisk (turkisk) knut? 
Nej. Undantag: 15- och 1600-talsmattor, sk osmansk hovmanufaktur från Bursa eller Cairo.

Knyts alla persiska mattor med asymmetrisk (persisk) knut?? ...öppen till vänster? 
Nej… Regeln är ötv men bl a somliga Afsharer och Balucher knyter öth.

…och åter nej. Många nomadmattor och bymattor knyts med symmetrisk knut, också de
flesta mattor från persiska Azerbajdzjan (t ex Tabriz och Heriz).
Nästan alla mattor i Storhamadan (inkl de kurdiska) och Chahar Mahal (inkl Feridan) knyts
med symmetrisk knut.

Jaf- och Sanjabiknutar jämfört med spansk knut: 
Jaff/Sanjabi använder symmetrisk knut och så kallad halfknot steppingtechnique: För varje
knutrad förskjuts knutarna med en varptråd i sidled , alltså inga vertikala ränder. 
Spansk knut knyts om varannan varptråd. För varje knutrad förskjuter man knutarna ett steg
i sidled för att inte få ”tomma” varptrådar.

Hamadan och Chahar Mahal va Bakhtiari (Borchalu och Lilihan i Hamadandistriktet och
Vardanjan i Chahar Mahaldistriktet): Exempel på byar i respektive område som i bland knyter
asymmetrisk knut.

Afshar: både symm och asymm öth

Baluch: framförallt asymm ötv men ibland också öth och symm

 

I gamla mattfragment har man hittat ytterligare knutar/slingor
som troligtvis inte används längre.

 

 

 

 

 

 

 

Relaterade bilder

  • Rapport från Torsdagsklubben 18/3 - analog och digital...

Hem   |   Om Pazyryk   |   Program   |   Kurser   |   Dokument   |   Bildgalleri   |   Länkar   |   Kontakt
Copyright 2021 Orientmattsällskapet Pazyryk