9/8 2021
Slutligen är nu texten om blixtmönstren försedd med bildtexter.
I några få fall går bilderna tyvärr inte att spåra i efterhand.
* * *
Vi försöker ju ofta att hitta tecken, som talar för att ett textilt alster har en bestämd bakgrund
eller ett visst ursprung, genom att hitta det som skiljer just det föremålet från andra. Men det
kan också vara kul att titta på sådant som olika föremål har gemensamt. För vissa mönster,
till exempel, förekommer ju på mera än ett ställe. Idén går igen men tolkning och uttryck varierar.
Ett exempel på det är blixtmönstren.
Blixtmönster (eller viggmönster) är tacksamma, effektfulla och populära. Det kan vara en del
jobb med att hålla reda på mönstret om det är oregelbundet till formen – men tekniskt är det
ändå inte så komplicerat. Blixtmönstren ger liv och dramatik till kompositionen och de är lätt-
uppfattbara och tycks fungera i många olika sammanhang. Kanske är det därför de förekommer
på så många olika håll. Så här skriver Nationalencyklopedin om blixtmönstren:
”Blixtmönster, viggmönster, ett flammigt sicksackmönster i olika färgschatteringar, vanligt på
kuddar, dynor m.m. från 1600- och 1700-talen, utfört i point de Hongrie, ett vävbundet broderi.
Blixtmönster förekommer också i skånska röllakansvävnader”.
Den här mattgåtan börjar som en liten virtuell utställning av föremål från olika platser och
kulturella sammanhang, där den gemensamma nämnaren är just blixtmönstret. I nästa steg,
tillsammans med svaret på själva gåtan, kommer lite mera fakta om de ”utställda” föremålen.
OBS: Om man högerklickar på bilderna och sedan klickar på "Öppna bild i ny flik",
kan man titta på dem i förstoring där. (Alla har tyvärr inte upplösning nog för det
men vissa har det...)
*
Så här på hemmaplan känner vi till de blixtrande mönstren från skånska allmogevävar i rölakan.
Ofta tjänar blixtmönstret här som bård kring ett i övrigt figurativt motiv, som t ex på det här
skånska jynnet från 1817 med en man och en häst i en krets eller en medaljong.
Bild 1: Jynne, rölakan, Skåne 1817. (Bild: Nordiska Museet).
Bild 2: Jynne, rölakan, från Skytts eller Oxie härad, sv Skåne, sent 1700-tal.
(Bild ur 'Flatweaves from Fjord and Forest', D Black & P Willborg).
I det här exemplet är blixtarna livligare men samtidigt mera stringenta med större kontrast i färgerna
men också med samma bakgrundsfärg som i jynnets ”mittfält”. För att hålla ovädret i schack blev
väverskan tvungen att slå en skyddande blå ram kring mittfältets mönster – som i det här fallet är
geometriskt – annars hade blixtarna ätit upp stjärnorna i bildens mitt.
Bild 3: Åkdyna, omkring 1800 eller 1800-talets första hälft, möjligen Färs härad.
Från Peter Willborgs samling. (Bild: Uppsala Auktionskammares webbsajt).
På den här åkdynan är det mittfältets mönster som dominerar och blixtmönstret har fått maka på sig,
för att ge plats åt stjärnornas gröna uddar. Det har gjort blixtarna extra ilskna, sprakande och elektriska.
Med den oregelbundna formen ger mönstret ännu mera liv och kraft åt kompositionen, som annars
hade blivit rätt tam.
Ett liknande fenomen kan man se på ett antal persiska sadelväskor. Khorjinernas mera synliga
framsidor är täckta av andra mönster och som vi vet ofta knutna sådana. Baksidorna å andra sidan,
består av snyggt randig slätväv. Men ett stycke återstår: Den smala strimlan mellan själva väskorna,
den som vilar mot lastdjurets ryggrad. Där finns det plats för något som helt och fullständigt
avviker från resten. Blixtar!
Bild 4: Sadelväska i kelimteknik, Kaukasus, möjligen Zeikhurområdet. (Bild ur 'Satteltaschen', H. Reinisch).
På det här kaukasiska väskparet, är blixtmönstret en väldisciplinerad sicksack i glada klara färger,
lättsam och i harmoni med det lugna romboidmönstret i de ljusa mittfälten.
Betydligt mera psykedelika är det då över nästa exempel!
Bild 5: Sadelväska, kelim, Varamintrakten, 1800-talets andra hälft. (Bild ur 'Satteltaschen', H. Reinisch).
Kraftiga mättade färger och en massa olika mönster i ungefär samma skala får det att nästan flimra
för ögonen. Här blir det kraftfulla sicksackmönstret i mitten det, som hållet resten på plats.
Blixtmönstret är kungen.
Här kommer nu ett sällsynt vackert exempel i en helt annan anda.
Bild 6: Khorjin från shahsavan-stammen, nv Persien, troligen Moghan-området.
(Bild ur '"Ten Years" Jubilee Exhibition', P Willborg)
Trots den akuta trängseln i mittfälten är kompositionen elegant, för att inte säga nobel. Något hänger det
samman med memlinggölernas vita konturer och den mycket mörka bakgrunden. De stora primärgölerna
lyser fram och de små sekundär- och tertiärmotiven tycks ligga längre in i bilden som lysande stjärnor i en
mörk rymd. Där framstår det storskaliga och egentligen ganska vildsinta blixtmönstret i mitten som lugnt
och återhållsamt med sina dova mättade färger.
De här tre exemplen kommer alla från nordvästra Persien eller Kaukasusområdet men nomaderna i den
regionen var inte ensamma om att placera blixtar mellan sadelväskorna. Det fjärde och sista exemplet,
där blixtmönstret i mitten jobbar hårt för att hålla stången mot det mycket aktiva mönstret på väskornas
framsidor, kommer från ersaristammen i Turkmenistan.
Bild 7: Sadelväskor, Ersari tidigt 1900-tal. Framsidan med knuten lugg som fortsätter en bit upp på bak-
sidan som förstärkning. De här väskorna är ganska små - väskor av den här storleken användes vid den
tiden ibland som cykelväskor... (Bild ur 'Satteltaschen', H. Reinisch).
Och nu, när vi ändå klivit österut, finns det mera – för ute i kanten, på en slätvävsavslutning, före-
kommer mönstret ganska ofta på baluchers vävnader, till exempel på den knutna mattan på bild 8.
Blixtarna framhäver med sina taggiga former det sirligt slingrande i Mina Khani-mönstret och den
blomstrande bården.
Bild 8: Baluchmatta, nö Persien, före 1850. (Fr 'Rugs of the Wandering Baluch', D Black & C Loveless)
Men det slutar inte där! Mönstret förekommer också på andra utensilier – som till exempel på
den här lilla saltflaskan från Varaminområdet i nordvästra Iran.
Bild 9: Bild hittad på nätet, okänd fotograf.
Just från trakten runt Varamin kommer också ett stort antal slätvävnader med ett mönster
som påminner en del om blixtmönster men ändå är lite annorlunda. Mindre blixtrande
mönsterelement sätts samman till storskaliga rut- och rombmönster som till exempel i den
här vackert tunnslitna vävnaden från slutet av 1800-talet. Här är det alltså inte fråga om
bårder eller paneler längre utan helt yttäckande mönster. Typen är mycket vanlig men
färgskalan varierar.
Bild 10 (detalj): Vackra växtfärger... 110 x 224 cm. (Denna dök upp på RugRabbit under våren).
Här kommer ett exempel till, med samma slags flimrande diagonalställda rutmönster.
Bild 11: Kelim från Varamin-Garmsar. 1900-1925. (Bild ur 'Vävd Magi, en bok
om kelim' , P Willborg & I Albertsson).
Och här ytterligare ett exempel, från JP Willborg, som tydligt visar storleken. Den här gången från
Bijar eller omnejd.
Bild 12: "Sannolikt från Bijarområdet - möjligtvis vävd av kakaberostammen. Motiv: Blixtmönster.
- - -Slitskelim i fältet, enkelslingning på den reciproka bården. Färger: enbart organiska.- - -
153 x 446-451 cm = 6,86 m2. AGE: 1900-1925", står det på Peters lilla handskrivna etikett.
Också skånska allmogevävnader kan ha ett helt yttäckande blixtmönster, som till exempel
den här åkdynan med ett småskaligt och mycket regelbundet men gnistrande mönster.
Bild 13: Liten åkdyna (84 x 56 cm) från sydöstra Skåne, möjligen Herrestads härad. Tidigt 1800-tal.
(Bild ur Flatweaves from Fjord and Forest, Peter Willborg).
Eller den här – med ett mönster som också är regelbundet men har en betydligt vildare touche.
Bild 14: Åkdyna, rölakan, sydvästra Skåne, Oxie eller Skytts härad. 48 x 106 cm. Andra halvan av
1700-talet. ( Bild ur Textile Tresures från Five Centuries, Peter Willborg).
Emellertid kan ett sådant livskraftigt fenomen som blixtmönstret ta sig ytterligare uttryck.
Alla exempel hittills har varit slätvävnader – men blixtmotivet förekommer också på knutna mattor.
Här kommer några mycket karakteristiska exempel från distriktet Saveh i nordvästra Iran.
I ett kluster av byar omkring Noberan på slätten mellan Hamadan och Teheran, ligger Mazlaghan
och Kerdar. Där knöts mattor med en typ av trädgårdsmönster med en medaljong/damm som
tecknas med en säregen blixtrande kontur. De kallas ofta Mazlaghan rugs men Cecil Edwards
skriver i The Persian Carpet, att de knöts i Kerdar.
Bild 15: Mazlaghan eller Kerdar ca 1900. (Okänd fotograf, bild från Internet).
Bild 16: Mazlaghan eller Kerdar ca 1920. (bild från Internet, okänd fotograf).
Bild 17: Mazlaghan eller Kerdar ca 1940. (Bild från Internet, fotograf okänd).
Färgerna blir klarare och skarpare och blomsterbäddarna allt tätare med tiden medan
den besynnerliga blixtrande konturen består.
Blixtarna förekommer dessutom också som huvudmönster i kombination med andra motiv
som på det glada kelimfragmentet på bild 18, från en shahsavahnväverska i trakten av Varamin
och på den stiliga vävnaden på bild 19, även den från Varaminområdet - ett sällsynt vackert
och ovanligt blixtrande exemplar tack vare den relativt ”jämnmörka” färgskalan!
Bild 18: Den här bilden säljs som poster på nätet, fotografens namn anges inte.
Bild 19: Varaminområdet, ca 1880. (Hittad på nätet, okänd fotograf).
Just på det här sättet, omväxlande med tvärränder, som ibland är täckta av andra motiv,
förekommer blixtmönstren så långt västerut som på andra sidan om Atlanten.
Man hittar dem t ex på filtar, så kallade serape, från Navajostammen i sydvästra USA.
Visst har den vackra barnfilten på bild 20 något särskilt gemensamt med de skånska
blixtvävarna – en hög grad av energi kanske man skulle kunna kalla det!
Bild 20: Sen klassisk serape för ett barn, 125 x 84 cm. 1865-1870.
(Bild ur World Rugs and Carpets, red. David Black).
Bild 21: Navajoserape, förmodligen 1900-tal (?)
Serapen på bild 21 med sin betydligt större skala är lugnare, trots sitt närmast fraktala mönster.
Är det en synvilla skapad av pilarna, att ränderna inte är helt parallella och inte heller jämnbreda??
Och till sist, på bild 22, en riktig favorit, ytterligare en navajoserape. Mönstret hade, redan när den
här filten vävdes för cirka 150 år sedan, förändrats bort från det helt traditionella.
I sina textilier inkorporerade Navajofolket mönster från andra kulturgrupper som också bebodde
gränstrakterna mellan USA och Mexico. I de flesta fallen kom influenserna från puebloindianernas
vävar - ett folk vars kultur påverkade navajo på många olika plan. Men just serapen utvecklas ur
mötet med mexikanska och spanska mönster. Från början ganska enkla randmönster kompliceras
med inskjutna rektanglar, som senare avlöses av romber, som slutligen slår sönder ränderna,
som ombildas till olika former av blixtrande sicksack.
Bild 22: Sen serape, den avlånga formen, det öppna oavslutade mönstret och betoningen av
det vertikala var särdrag som kom till under 1870-talet. (Bild ur World Rugs and Carpets.
red. David Black)
Alla dessa exempel har varit folkliga alster, säkert djupt förankrade i traditioner som omhuldats
under lång tid.
Men finns det då inte också en annan, mera mondän, potential hos de här mönstren??
Jovisst gör det det! Se till exempel på det här broderiet, som såldes på Christie’s i London 2003.
Bild 23: (Bild från Christie's hemsida).
Det är framställt i Frankrike i en teknik, som kallades ”Point de Hongrie” (”ungerska stygn”) någon
gång under 1600-talet.
Men vad har hänt de senaste hundra åren då? En hel massa och ingenting – i varje fall när det
kommer till blixtarna. För inte blir ett sådant mönster inaktuellt!
Se bara på Missonis vår- och sommarkollektion – där finns blixtmönster överallt!
På skjortan på bild 24 och på badbrallorna på bild 25 till exempel.
Bild 24: (Från Missonis webbsajt. SS Collection 2021).
Bild 25: (Från Missonis webbsajt. SS Collection 2021).
Och här kommer säsongens signaturplagg!
Bild 26: (Från Missonis webbsajt. SS Collection 2021).
*
Nu är vi framme vid den sista bilden. Här kommer ytterligare ett exempel – ett lite
udda sådant. Det är det, som är veckans gåta.
Bild 27:
Här är ett något mera komplicerat blixtmönster - delvis asymmetriskt och dessutom lite
kurvlinjärt mitt i blixtarna...
- Veckans gåta, som alltså gäller föremålet på bild 27, lyder:
1. Vad är det för teknik?
2. Vad är det för material?
3. Och framför allt - vad är det här för något??
Föremålet visas offentligt och många av er har säkert sett det. Kanske har ni annars sett det
i en bok eller hört talas om det…
Åtminstone en person i föreningen känner föremålet väldigt väl och får inte svara!
(Det är en ledtråd…)
- Lycka till!