Kaukasisk musik och kultur
Bakgrund
Det område som vi i mattsammanhang brukar kalla Kaukasus, kallade man förr
oftast för Kaukasien. Om man vill förenkla för sig, kan man säga att det finns
fyra faktorer som i hög grad har format den här regionen:
Bergen, haven, den etniska mångfalden och de angränsande imperierna.
De två bergskedjorna, Stora och Lilla Kaukasus, löper parallellt i väst-östlig riktning
och mellan sig har de ett smalt parti av lågland. Stora Kaukasus i norr har de högsta
topparna på drygt 5.600 m ö.h. Hela regionen är ett seismiskt aktivt område.
Det ligger inklämt mellan två hav. I väst ligger Svarta Havet, som på sin tid skapade
kontakt med antikens Grekland, Bysans och det Osmanska Riket. I öster ligger
Kaspiska havet som en barriär mot Centralasien. Kaukasien bildar på så sätt en bro
mellan Främre Orienten och Eurasiens inre.
Området söder om Stora Kaukasus, den norra bergskedjan, är knappt så stort som
halva Sverige och delas mellan de tre staterna Armenien, Azerbaijan och Georgien.
Norr om Stora Kaukasus ligger ett antal områden som politiskt hör till Ryssland men
som kulturellt och geografiskt hänger ihop med Kaukasien.
Räknar man in den ytan också, blir Kaukasien ungefär lika stort som Sverige.
Politiskt och militärt har det, historiskt sett, varit konfliktfyllt. Området ligger i skärnings-
punkten mellan tre gamla stormakter och även idag förekommer territoriella konflikter.
Upprepade utbrott av krig blossar upp mellan Armenien och Azerbajdzjan angående
Nagorno Karabagh som tillhör Azerbajdzjan men med en idag nästan enbart armenisk
befolkning. Georgien är neutralt i relation till de två övriga staterna men har sina interna
territoriella konflikter: Abchazien har förklarat sig självständigt och Sydossetien kontrol-
leras i praktiken av Ryssland. I bägge fallen är den etniska faktorn bränsle på brasan.
Kaukasien gränsar till tre stora kulturområden, det ryska, det anatolisk-turkiska och det
persiska, som alla genom historien har påverkat de kaukasiska folken och deras kulturer.
Även araber och mongoler har tagit och givit. De många små nationerna som finns i
området har haft svårt att hävda sig mot imperierna som omgett dem och kom i vägen
när de stora rikena konkurrerade om att flytta ut sina gränser. Koloniseringen har varit
ett faktum – än från det ena hållet och än från det andra och den situationen har format
de här kulturerna på flera sätt och gett dem en del gemensamma drag.
Mycket i folkloren hänger samman just med motståndet mot alla invasioner – så finns
också ett ”krigiskt” drag i både legender, danser, dräkter och musik. Allt handlar dock
inte om strider med de stora imperierna, strider har utkämpats också mellan de olika
kaukasiska smårikena, folkgrupperna och klanerna.
Samtidigt har man tagit till sig många kulturella drag från länderna runtomkring, särskilt
när man varit en del av dem. Och även om stridigheter har förkommit folkgrupperna
emellan, så har de flesta existerat sida vid sida i området under mycket lång tid.
Regionen är övervägande mycket bergig vilket naturligtvis har påverkat den stora
separationen av folkslag och språk. Här lever ett femtiotal etniska grupper med
lika många språk och dialekter, vissa små på gräsen till utdöende, t ex megreliska,
andra stora och livskraftiga som armeniska och georgiska.
Vissa tillhör de indoeuropeiska språken, som t ex armeniska, ossetiska, tat och ryska.
Andra är turkspråk, bl a azeri, balkariska, karatjajiska och nogaiska.
Ytterligare andra är autoktona kaukasiska språk, som bildar tre olika språkfamiljer:
Sydkaukasiska eller kartvelska språk, omfattar bl a georgiska, laz och svanetiska.
Bland nordvästkaukasiska språk hittar man t ex abazinska, adygeiska och kabardinska.
De nordostkaukasiska språken delar sig i två grenar: dagestanspråk (t ex lezginska,
avariska, darginska) och nachspråk, (t ex tjetjenska och ingush).
De tre kaukasiska språkfamiljerna delar vissa egenskaper men än har ingen lyckats
bevisa att de faktiskt är släkt med varandra.
Armenien och Georgien har båda varit kristna länder sedan 300-talet, med fristående
orientalisk-ortodoxa kyrkor, den ryska befolkningen i regionen hör till den rysk-ortodoxa
kyrkan, medan befolkningsmajoriteten i Azerbajdzjan är shiamuslimer och i områdena
norr om Stora Kaukasus sunnimuslimer. Dock finns alla religioner representerade i
de flesta länder och områden i regionen. Det har också sedan mycket länge funnits
två olika judiska befolkningar här: Juhuro, som har persiska rötter och talar ett språk
byggt på gammal persiska, har levt för sig själva i avlägsna byar i bergen i nordost,
medan de georgiska judarna, gurjim, som antas ha kommit dit från Babylonien, tidigt
integrerades i det georgiska samhället och övergick till att tala georgiska med hebreiska
inlån. De allra flesta inom de här två grupperna lämnade Kaukasien mycket snart efter
Sovjetunionens kollaps.
Musiken
Musiken från Kaukasien är sprungen ur alla dessa kulturer, etniciteter och religioner
som dessutom i många fall har ett arv av animism och shamanism.
De har under lång tid också påverkats av de kringliggande stormakterna och alla de
erövrande folk som periodvis härskat och härjat i det strategiskt och politiskt viktiga
området.
De armeniska och georgiska liturgiska traditionerna med sin körmusik har dessutom
givit till och tagit av de folkliga sångtraditionerna och blandats och påverkats av
andra traditioner.
Sammantaget gör detta Kaukasien till ett mycket mångfasetterat kulturområde.
Det går alltså inte att tala om kaukasisk musik eller kultur som ett begrepp.
Den folkliga musiken består till stor del av det som svetsar samman folket och
bevarar traditionerna såsom herdesånger, folkdanser, hjältesånger, krigiska danser,
kärlekssånger och historiska epos mm.
Och som överallt i världen påverkas man av naturen och de levnadsbetingelser
den ger. Detta skapar, trots den stora mångfalden en kulturell samstämmighet,
som man kan höra i musiken och även se i mattkonsten.
I Södra Kaukasus är det framförallt iransk och turkisk påverkan på musiken både
när det gäller det musikaliska innehållet (skalor och rytmer) och de instrument man
använder: Tar som är ett av Irans viktigaste stränginstrument, Saz, Turkiets mest
spelade instrument, Ney-flöjten som är mycket omtyckt både i Iran och Turkiet,
och duduk, släkt med oboe men djupare i klangen. Duduken är mycket omtyckt
i Armenien och kan nog betraktas som dess nationalinstrument.
I Norra Kaukasus har även rysk musik och instrumentpåverkan skett men i
betydligt mindre skala. I Kaukasien som helhet finns naturligtvis också en
mångfald lokala sträng- och blåsinstrument samt det överallt älskade dragspelet.
Sammanfattningsvis kan man säga, att det trots olikheter finns gemensamma drag
i kulturerna beroende på de tre stora påverkanskulturerna samt de topografiska
förhållandena som i stora delar av Kaukasus skapar gemensamma levnadsbetingelser.
Så...njut av alla musikexempel och upplev den kaukasiska skönheten i ton och bild.
Först kommer två eller tre musikexempel från varje område. Efter det kommer
ytterligare länkar. Inte alla de här områdena har producerat mattor vi känner till.
Men säkerligen andra fina textilier. Och de har definitivt sjungit och spelat.
Armenien
https://www.youtube.com/watch?v=eGBpKSZuFRM&list=PLtMbtCcRE65fIx0o1ev4e8a
yNijeIdEiN&index=5
Här kan man också se fantastiskt vackra armeniska dräkter.
https://www.youtube.com/watch?v=-JRYpGJ2Psc&list=WL&index=83
Musik och tradiotionell dans på ett modernt armeniskt bröllop.
https://www.youtube.com/watch?v=NtICWnStej0 Liturgisk sång.
Azerbajdzjan
https://www.youtube.com/watch?v=75x6xOnuy-o&list=WL&index=79
Azeriska ashik-sånger. En ashik är en bard eller trubadur som framför egna sånger till
ackompanjemang av, oftast, saz.
https://www.youtube.com/watch?v=J1xFQjbfJ50
Juhuro-musik. Manligt sångsolo, något klarinettliknande instrument. Dåliga bilder men
trovärdigt framförande.
Georgien
https://www.youtube.com/watch?v=M_XUGKeLjNs&list=PLsLWeDo3dqxpK7EaxQwk8Hj4Q
Ra7bwb8d&index=32
”Garekakhuri”. Sången kommer gissningsvis från Kakheti i östra Georgien,
Machobilder och vacker musik.
https://www.youtube.com/watch?v=Q7ZiUWfWibY&list=PLsLWeDo3dqxpK7EaxQwk8Hj4QRa7b
wb8d&index=37
Georgiens store sångare Hamlet Gonashvili (1928-1985) som 57 år gammal föll ner från
ett äppelträd och dog.
https://www.youtube.com/watch?v=XCu-Q15UOS8
Kärleksballad från Tusheti, bergstrakterna i nordost vid gränsen mot Tjetjenien.
Fin nutida inspelning med kvinnlig sångsolist.
Dagestan
https://www.youtube.com/watch?v=sCeTl9jEAPo
Läcker avarisk musik, sång och komp av något stränginstrument. Tyvärr inte bästa bilderna...
https://www.youtube.com/watch?v=nJ_SP7rIjto
Mera avariskt, här instrumentalt.
Tjetjenien
https://www.youtube.com/watch?v=P_xlUdFcguo
Gammal traditionell tjetjensk melodi, instrumentalt.
https://www.youtube.com/watch?v=HTD_laRC8BA&list=WL&index=68
Tjetjensk folkloretrupp på turné, Dräkter, dans, damkör.
Ossetien
https://www.youtube.com/watch?v=qUxyhjhHbUk
Sång med ackompanjemang av stråkinstrument..
Kabardinien-Balkarien
https://www.youtube.com/watch?v=zFXpeevcthk
Ballad om slaget vid floden Kurkuzhin. Trestämmig kabardinsk ballad i verser med omkväde,
om ett blodigt slag mot avarer, kumyker och nogajer.
Karatjajen-Tjerkessien
https://www.youtube.com/watch?v=KqswMQR3egM
Pigg ubychisk musik med bl a dragspel. Ubycherna är en tjerkessisk stam som levt i kusttrakterna
i Karatjajen-Tjerkessien på gränsen till Abchasien. Ubycherna är berömda för sitt extraordinära språk,
ett språk med bara två vokalfonem men åttioen betydelseskiljande konsonantljud!
Adygeja
https://www.youtube.com/watch?v=P7JMubgOO1U
Zhyyu-ensemblen framför en skämtsam adygeisk sång om mötet mellan en jakthund och
en vildsvinssugga.
Kalmuckien
- som ju inte hör till Kaukasus men är spännande ändå och har charmig musik!
Kalmuckien ligger norr om Dagestan åt Volgadeltat till. Befolkningen är av mongoliskt ursprung
och kom till trakten på 1600-talet. De talar ett mongoliskt språk och är buddhister.
Och sjunger snabbt...
https://www.youtube.com/watch?v=5On4Ylp9844
Fyra lättfotade manliga dansare och hypnotisk kalmuckisk musik.
https://www.youtube.com/watch?v=Ah5l1Lb0IeA&list=WL&index=89
Kalmuckisk folksång, framförd av manlig sångare och stränginstrumentensemble. Tempo!
Här kommer resten!
En del är lite längre videor, där man kan botanisera bland flera melodier.
Armenien
https://www.youtube.com/watch?v=mImw3Wn2_j0
Traditionell instrumental musik:Duduk, stränginstrument, trumma,… Mycket fint!
https://www.youtube.com/watch?v=DREOr-UbrJc
Både instrumentalt och med sång.
https://www.youtube.com/watch?v=aavbmMNsA78
John Vartan, armenisk folkrevival
Azerbajdzjan
https://www.youtube.com/watch?v=WGBBz7BzWEQ
Irriterande amerikansk berättartext men bra representation av traditionell andlig azerisk musik.
https://www.youtube.com/watch?v=7DCw-bvhSi4&t=644s
"Talmidim Mashiah" Traditionell juhuromusik från Azerbajdzjan - bilder från Baku, från den judiska
"Röda byn" nära Quba och från bergen.
Dagestan
https://www.youtube.com/watch?v=eDWzDRT_mTY
Avariskt: Sång + stränginstrument.
Tjerkessiskt
https://www.youtube.com/watch?v=-B2sU-hlXW0&t=95s
https://www.youtube.com/watch?v=YyuX9mU3Sps
Långa inspelningar bägge två, mycket fin musik. Möjlighet att höra det märkliga tjerkessiska språket...
Georgien
Landet har lite olika musiktraditioner i olika regioner men överallt är den polyfona sången,
olika former av mångstämmig sång, dominerande. Från Gurien i västra Georgien t ex,
kommer snabba livliga fyrstämmiga sånger. Stämmorna rör sig ofta väldigt fritt i förhållande
till varandra och den ornamentala fjärdestämman är ofta ett slags galande/galen joddling.
Musiken från Kakheti i östra Georgien å andra sidan, har en helt annan karaktär - långsamma
oftast trestämmiga sånger med två "berättande" stämmor som följer varandra tätt men ibland
tar var sin väg, och en lågt liggande ordlös bordunstämma.
Man har ett antal mycket bra akademiskt skolade manskörer i Georgien, en bakgrund
som förstås ger musiken ett lite annorlunda sound.
Lyssna och jämför!
Gurien
https://www.youtube.com/watch?v=rTEHICq3GRg
"Khasanbegura", mycket känd och älskad gurisk march. Originell och lättsam tolkning i
snabbt tempo. Samtliga stämmor insjungna av samma sångare.
https://www.youtube.com/watch?v=EduaIfdYw2s
"Khasanbegura" med Rustaviensamblen, Georgiens OD - ett lite mera utmanande framförande.
Tidvis kakofoniskt!
https://www.youtube.com/watch?v=K9s2MItyni8
Ballad om Sisona Darchia, en fredlös bandit,som går på sin brors begravning, trots att han
riskerar att gripas av polisen. Historisk person och story.
Risig engelsk översättning men poetisk text ändå. Fint framfört.
https://www.youtube.com/watch?v=gjwagKCqub0
https://www.youtube.com/watch?v=V29n-PECFrA
"Voisa". Ung manskör uppträder på krogen, även dans. Helt fritt från pälsmössor och vapenrockar.
Sången troligen från västra Georgien.
https://www.youtube.com/watch?v=kToex6K7ZN0&list=WL&index=76
Naduri, ”Sajavakhura”, fyrstämmig arbetssång, som sjöngs på majsfälten. Växelsång mellan stämmorna.
Ensemble Elesa - en skara äldre herrar och troligen ett mycket "autentiskt sound".
Obs att de inte sjunger falskt. Intervallen är bara ovana för våra öron.
https://www.youtube.com/watch?v=Y4csjUVesdw&list=WL&index=77
Naduri, ”Sajavakhura”. Samma stycke som ovan men i konsertmiljö med fantastiska Rustaviensemblen.
Lysande!
Kakheti
https://www.youtube.com/watch?v=0VBYWPFNRLw&list=PLsLWeDo3dqxpK7EaxQwk8Hj4QRa7
bwb8d&index=31
"Bindis peria sopeli" Vacker sång, fina bilder.
https://www.youtube.com/watch?v=RzGeZNA6Amw
En rad sånger från Kaheti, ganska ”autentiskt” sound.
Shavnabadakören uppträder på World Democratic Forum, Europeiska Rådet:
https://www.youtube.com/watch?v=JXtuz-5PTYg&list=WL&index=72
"Chakrulo". Mycket känd och ofta sjungen gammal dryckessång eller "bordssång" från Kakheti,
som berättar om föreberedelser för en strid.
https://www.youtube.com/watch?v=jUgxW8hUQRU&list=WL&index=73
Temat ur finalen i Beethovens 9:a med Shabnavadakören.
En modern, en traditionell och en georgisk take...
Slutligen lite liturgisk musik:
https://www.youtube.com/watch?v=RH9zNz9L_VA
”Shen Khar Venakhi” Mycket gammal georgisk koral sjungen av Ensemble Rustavi.
https://www.youtube.com/watch?v=62vlxVFwcqw
Heliga Treenighetskatedralens kör sjunger i Sixtinska kapellet.
Två timmar lång konsert med mycket varierat innehåll.
